Min ångest tar olika form. Vissa gånger lamslår den mig. jag ligger och bara kollar in i väggen. har svårt att ta steg eller göra något alls. jag gråter och är fylld av en hopplöshets känsla.
andra gånger, som idag, exploderar min ångest. jag vill springa ifrån den. sparka av mig den. slå bort den. skrika av den - inte i förtvivlan utan ilska. Jag blir fortfarande trött av den, jag känner fortfarande en form av hopplöshetskänsla - men mest vill jag bara skrika bort den.
Denna texten var min morgon igår, sen åkte jag till jobbet och på eftermiddagen vände det och helt plötsligt var jag svin glad - från ingenstans. Vet inte om det är min sjukdom eller vad det är, men jävlar vad det svänger ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar