söndag 27 november 2016

dum skam

jag har läst teorier om människans psykologiska utveckling och hur vi i en viss fas i vårt liv skäms väldigt lätt. för mig gick den fasen aldrig över.
idag klippte jag håret och när jag skulle betala så nämnde jag att jag brukade ha samma frisör förr men att hon är på föräldraledighet nu. och då säger den som klippt mig att hon är tillbaka, hon står lite längre bort. och jag skämdes. Jag vet inte varför, men den där flykt känslan kom och jag ville bara gå illa kvickt. Jag tror att jag är relativt bra i sådana lägen att dölja att jag får magknip, jag ler och säger hejdå - men jag förstår inte varför jag reagerar så. Denna gången skämdes jag bara lite - och jag förstår fortfarande inte varför - men i andra liknande fall har jag velat sjunka genom jorden av en sån skit grej.
och jag hajar inte grejen. Jag har så lätt för att bara vilja dö åt saker jag har sagt, gjort eller varit påväg att göra. Vilket är varför alkohol många gånger inte är en bra sak för mig! Jag som redan pratar som en idiot blir än värre när jag får alkohol, då försvinner den tunna lilla spärren jag har som gör att jag någorlunda ibland kan få mig själv att hålla käften. Jag minns inte mycket bakåt i mitt liv, men mycket av det jag minns är när jag har gjort bort mig. saker jag skäms för. både vidrigt pinsamma saker och småskit saker.

Kanske beror det på att jag egentligen inte skäms som andra, jag har inte riktigt den sociala spärren. jag säger och gör saker cause fuck everybody jag ska få göra vad jag vill, vilket kan vara befriande men ju äldre jag blir ju jobbigare är det för nu känns det som att jag inte har lärt mig de sociala koderna. Det är även framförallt jobbigt att minnas tillfällen då jag verkligen har skitit i allt. Det har absolut varit en tillgång många gånger, då jag vägrat låta andra säga åt mig vad jag kan och inte kan göra. när jag har vågat bryta normen och kämpa emot när människor förväntar sig att jag ska underkasta mig. Men ja pinsamt många gånger. så att jag fortfarande inte klarar av att tänka på det.

Jag funderar fortfarande hela tiden på hur mycket hormonspiralen påverkar mig. är det den som motverkar till att jag går på en full on skam- och hatprarad mot mig själv? oavsett så är jag tacksam att jag bara skäms lite och inte vill dränka mig själv.
god natt